Han gör saker som får mig att tappa andan. 

Lyfter mig från soffan till sängen för att vi måste ha varandra nu. Han dricker kaffe med mig och kysser mig hejdå vid dörren.

Diskuterar politik tidigt på morgonen och tar med en flaska rödvin eftersom han vet hur mycket jag gillar det. 

Han svarar på mina oändliga frågor en efter en, eftersom jag vill veta allt om honom. Sjunger med i alla mina favoritlåtar när vi lagar mat i mitt kök. 

Bara tanken av honom ger mig ett sug i magen. Som om jag behöver mer mer mer.

Men jag vet inte ens om han vill att det ska bli vi än. 

Varje gång jag vill smsa honom tänker jag på den där flyktiga kärleken från 2013 som en gång sa "Vi smsar inte. Hon smsar och jag svarar" och jag vill ju inte vara hon som är hon