2014-2018

2015 skrev jag "Ibland önskar jag att jag inte var så hungrig efter äventyr" i telefonens anteckningar. Då var vi ett vi och jag var kär. 
 
Jag tror han alltid kändes i vägen.
 
När vi slutade vara vi förra månaden lyftes min själ, ungefär som om det hade legat en sten på den i fyra och ett halft år. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0